Igår dök han upp vid Rosängen, den Svartvita flugsnapparhannen. 2 par brukar häcka vid ängen, men så har jag läst mig till att det nog inte rör sig om 2 hannar med 2 honor utan en enda hanne med en fru som han tar hand om och en bihustru som får sköta sig själv bäst hon kan. Kanske har han vissa år haft t.o.m. 2 bihustrur. Lägg nu märke till att jag INTE kommer med någon vass kommentar i stil med ”Ja, se karlar!”
Man behöver inte åka in till Kungsträdgården för att se japanska körsbärsträd i blom utan det räcker med att gå ut på Reimerholme, vilket passar mig som med åren blivit starkt lokalbunden.
Forsythia, gullbusken, kom till Sverige redan på 1800-talet, men det var nog inte förrän i efterkrigstidens egnahemträdgårdar som spridningen av busken tog ordentlig fart, skulle jag tro. Jag försöker leta fram något bildminne av forsythia från min uppväxt, men jag tror att vintrarna där i mörkaste Småland var för kärva. Numera har denna vackra vårbuske en sådan härdighet att den kan odlas också i Norrland – och därmed också på Småländska höglandet, går mina tankar.
Magnolia i Tanto Södra.
Storstadsnatur 