Etiketter
Akleja, Anthriscus sylvestris, Aquilegia, Cygnus olur, Hundkex, Hundloka, Knölsvan, Rosa pimpinellifolia Glory of Edzell, Svanungar
På min barndoms ängar fanns hundkex, och det är vad jag vill ha på Rosängen vid den här tiden på året. Minnandes om vita tårtpapper, snirkliga i kanten gör de sällskap med aklejorna i sin blomning. Så vackert, så vackert. ”Än hvitna ängarna af dess talrika blommor, än samlar den sig till några stånd under något träd eller i en lund, der icke sällan dess hvita blommor bryta sig emot Skogslysets rosenröda, liksom på ängen mot Hafrerotens gula.” Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)
Ytterligare en skotsk pimpinellros med grandiost namn har slagit ut – Glory of Edzell.
Rosängen, omgiven av träd, är en skogsäng. De flesta pimpinellifoliarosorna har jag planterat utmed staketet, där skuggan faller djup under sommaren. Skuggan bekommer inte dessa tidigblommande rosor, för de sätter knopp innan lövverket bildats. Och som de flesta rosbuskar jag har, så är de engångsblommande. Rosor som behöver mer sol har jag planterat i en ljuskorridor i bakre delen av ängen.
Svanparet som rört sig i området Långholmen-Reimersholme har nu fått 7 ungar. jag återkommer med fler bilder. Det här fotot tog jag från Långholmsbron, ville inte gå ner och störa dem vid strandkanten.
Storstadsnatur 