Etiketter
Adolf Hedin, August Palm, August Strindberg, Folke Bernadotte, H.T. Cedergren, Louis Auguste Blanqui, Lyrspelande Ängel, Mäster Palm, Milles´Genius, Norra Begravningsplatsen
1983 när jag var i Paris senast – ja, så länge sedan är det faktiskt – så vandrade jag en hel dag runt på den magnifika kyrkogården Père Lachaise, där så många av Frankrikes storheter ligger begravda. Jag hade kommit över en turistguide från 1905 på ett antikvariat i Stockholm – gav 5 kr för den – och i den fanns en detaljerad karta som jag nogsamt studerat före besöket, så jag kom dit väl förberedd.
Lite mindre förberedd vandrade jag för ett tag sedan runt på Norra Kyrkogården, vår modesta motsvarighet till Père Lachaise. Här vilar som bekant många av min och mina föräldrars generationskändisar: Ingrid Bergman, Ernst Rolf, Signe Hasso, Gösta Ekman, Ulla Billström, Farbror Sven Jerring m.fl. Men jag hade beslutat mig för att bara söka mig fram till 3 starka personligheter: Hjälten Folke Bernadotte mördad av Sternligan, Sibiriens Ängel Elsa Brändström och Mäster August Palm, skomakaren som suttit i fängelset på Långholmen p.g.a. sina socialistiska idéer.
En ytterst vänlig och kelig katt mötte mig ingången och beledsagade mig in på begravningsplatsen, hoppade upp på en gravsten och var sedan puts väck.
Här är så familjen Palms gravsten – inget monument över denne socialdemokratins förkämpe, blott baksidan på någon annans gravsten. Men kanske ändå ett signifikativt uttryck för hans enkla och fattiga leverne. Vi är väl inte mycket för att hylla våra forna tiders hjältar, eller?
Den franske socialisten och revolutionären L.A. Blanquis grav på Père Lachaise är betydligt pampigare. Fransmännen har inga problem med att vara gloriösa. Varför tog jag inte med mig en ros till Mäster Palm?
Sveriges förste yrkespolitiker, nyliberale Adolf Hedin, har också han till skillnad mot Mäster Palm, begåvats med en rejäl minnessten.
Efter en hel del letande fann jag så Folke Bernadottes gravkammare. Den ligger på Lindhagens kulle. Också här saknade jag en blomma att visa min respekt med.
Här ligger H.T. Cedergren, trådtelefonins motsvarighet till mobiltelefonens Jan Stenbeck. Han föddes nästan ett sekel före Jan Stenberg och hans affärside var: en telefon i varje hushåll i Stockholm, låga avgifter, ackumulera bolagsvinsten, låg aktieutdelning.
Elsa Brändströms grav hittade jag inte. It´s a jungle out there, svårhittat, något som samtliga parkarbetare jag pratade med ivrigt nickande höll med om. Men plötsligt befann jag mig vid August Strindbergs grav.
Milles Lyrspelande ängel – Genius – var ämnad för Strindbergs grav, men det var Gösta Ekman som fick den istället. Foto Don Hauschild: http://photo.net/photodb/user?user_id=2352000
”Inte ens en grå liten fågel …” Om det här hade varit Nils Ferlins grav, så hade han kunnat glädja sig åt att en liten rödhake satt sig på hans gravsten.
Fler foton från besöket:
Storstadsnatur 