Körsbärsträd

Etiketter

Corvus monedula, Humla, Jackdaw, Japanskt körsbärsträd, Kaja, Prydnadskörsbär

Slipgatans Japanska Körsbärsträd

Etiketter

Japanskt körsbärsträd, Slipgatan

Slipgatans Japanska Körsbärsträd

Etiketter

Bilar, Japanskt körsbärsträd, Slipgatan

Slipgatan, Bilar, Japanskt körsbärsträd

Det är mig som de sitter och väntar på ……

Etiketter

Gråsparv, House Sparrow, Japanskt körsbärsträd, Passer domesticus, Verkstadsgatan

…… i det japanska körsbärsträdet.  Det är så kallt på nätterna att jag fortsätter mata gråsparvarna några dagar till.

Göktyta och Japanska Körsbärsträd

Etiketter

Göktyta, Japanskt körsbärsträd, Jynx torquilla

En göktyta rastade vid Liljeholmsviken i morse. Det känns faktiskt lite omtumlande overkligt att dessutom lyckas få en bild på den. För nästan en vecka sedan var jag och spanade i Kristineberg efter en göktyta som rapporterats där. Bortflugen, förstås! Och så får jag en egen nästan invid dörren hem – om man nu räknar nästgårds i kilometer.

Att den rödlistade göktytan är en hackspett är kanske förborgat för det mänskliga ögat. Känner den sig hotad väser den som en orm och kan dessurom röra hals och huvud på ett ormlikt sätt. Det hade jag turen att få se på Långholmen för ganska många år sedan.

Japanska körsbärsträd i blom.

Svartvit Flugsnappare och Körsbärsblom

Etiketter

Ficedula hypoleuca, Forsythia, Gullbuske, Japanskt körsbärsträd, Magnolia, Prunus serrulata, Svartvit flugsnappare

Igår dök han upp vid Rosängen, den Svartvita flugsnapparhannen.  2 par brukar häcka vid ängen, men så har jag läst mig till att det nog inte rör sig om 2 hannar med 2 honor utan en enda hanne med en fru som han tar hand om och en bihustru som får sköta sig själv bäst hon kan.  Kanske har han vissa år haft t.o.m. 2 bihustrur. Lägg nu märke till att jag INTE kommer med någon vass kommentar i stil med ”Ja, se karlar!”

Man behöver inte åka in till Kungsträdgården för att se japanska körsbärsträd i blom utan det räcker med att gå ut på Reimerholme, vilket passar mig som med åren blivit starkt lokalbunden.

Forsythia, gullbusken, kom till Sverige redan på 1800-talet, men det var nog inte förrän i efterkrigstidens egnahemträdgårdar som spridningen av busken tog ordentlig fart, skulle jag tro. Jag försöker leta fram något bildminne av forsythia från min uppväxt, men jag tror att vintrarna där i mörkaste Småland var för kärva. Numera har denna vackra vårbuske en sådan härdighet att den kan odlas också i Norrland – och därmed också på Småländska höglandet, går mina tankar.

Magnolia i Tanto Södra.