Etiketter
Corvus Corone, Danne, Hundar, Joggare, Kråkor, Långholmsbron, Mickel Räv
/On the bridge, me and my buddies
10 onsdag Dec 2014
Posted Uncategorized
inEtiketter
Corvus Corone, Danne, Hundar, Joggare, Kråkor, Långholmsbron, Mickel Räv
/On the bridge, me and my buddies
Det är så jag kommer ihåg hur det var att fotografera fåglar när jag bodde i Stockholm. I Kårböle har man tur om en Kråka kommer inom 100 meters håll de är nästan lika skygga som Korpen.
Svante
Testa med att mata dem med hundfoder, pellets. Fast kanske lika bra att låta bli – skyggheten kan bero på att ni i trakten har jägare som bedriver nöjesskjutning av kråkor. .
Du har rätt i att det jagas i okynne/nöje på landsbygden, och jag tror att det beror på att befolkningen är rädd för naturen. Du ser fler vilda djur i Stockholm på en timme än vad du ser på en vecka i Kårböle. Fast i Stockholm har ni fått djur, som inte fanns medan jag bodde där. Jag tänker på Skarven, som trängt undan Ejdern, och Vildsvinet, som utarmar naturen, och odlingslandskapet runt staden. Jag har inte sett en levande Älg sedan jag flyttade från Ljungdalen till Kårböle för 8 år sedan.
Hej Svante, ville bara säga att Storskarven inte trängt undan Ejdern, de äter helt olika föda. Men känns verkligen bekymmersamt att Ejdern minskar så! Och jag minns hur spännande det var när man såg de första vildsvinen på 80-talet, tyvärr är de definitivt för många nu!
Tycker det är berikande med alla djur och fåglar i Stockholm, men vill inte att de blir alltför oskygga…..
Skarven lever i stor utsträckning av fisk, blötdjur, och fågelungar. Det är nog till stor del därför det inte syntes en enda Ejder 2008 då jag campade på Gålö camping det var i mitten av juni, så om det varit som det var innan jag flyttade från Stockholm borde det ha kryllat av Ejderungar, men det enda jag såg var Skarv, och åter Skarv.
Saxat från min hemsida. ”Jag är uppvuxen i vad som brukar kallas ”Mörkaste” Småland och var jämt ute i skog och mark, men den första grävlingen i mitt liv såg jag en sen natt skumpa fram på parkeringsplatsen på baksidan av det hus jag bor i.
Orre och Tjäder såg jag för första gången vid Drottningholm. Den enda älg jag stått öga mot öga med stötte jag ihop med på Kungshatt. Den första rovfågel jag sett på nära håll var en Duvhök som flög tätt över mitt huvud vid Strandbadet på Långholmen. Den lyckades jag dessutom fotografera.
Stockholm är fantastiskt!” 🙂
Vilka fina och orädda kompisar ni har! 🙂
Föräldrarna till de här 4 årsungarna har jag känt länge. Har inte sett pappan på ett tag, så jag är lite orolig.Men eftersom årsungarna fått vara kvar, så riskerar mamman inte att trängas bort i revirbråk, även om det hänt pappan något dåligt.