Etiketter
Överjärva Gård, Ejderhanne, Galler, Häst, Hönor, Hönsgård, Kagge, Ladugård, Lagård, Långkjol, Mjölkhink, Mjölkspann, Pendyl, Säng, Sjal, Statarmuséum, Ståltrådsnät, Svagdricka, Svagdrickskagge, Symaskin, Tupp, Utdragssäng
Igår tog jag mig så äntligen till Överjärva Gård för att kolla min vän Sören Lindens fotoutställning – Sören tar helt fantastiska djurbilder världen runt: http://www.naturfakta.se/foto/
Innan jag åkte hade jag kollat runt på nätet och hittat den här bloggen som beskriver de snickarglada huvudbyggnadernas historia med fina bilder, så själv nöjde jag mig med att fota lagårdens charmiga förfall. Också den byggnaden är under upprustning. http://mirasmirakel.blogspot.se/2011/01/overjarva-gard-en-gul-villa-och-en.html
Den här vackra hästen är helt ny på gården, han hade anlänt dagen före och inte bara bytt miljö utan dessutom blivit snöpt. Han ska sköta dragsysslor på gården och säkert också fungera som klappehäst för de många barn som kommer dit.
Grann tupp med sitt harem av hönor.
Statare hade det inte lätt, men vad man kan säga om gårdens statare efter att ha varit inne i statarlängan, nu muséum, är att de säkert hade det förhållandevis något bättre än flertalet andra runt om i Sverige. Dagens barn kan för ett kort ögonblick få pröva på livet som statare: http://www.overjarvagard.se/fileadmin/images/PDF_er/2012/Statardag_-livet_paa_gaarden_foerr_i_tiden_LGR_11_aug_2012.pdf
Fåren! På väg hem tänkte jag, att jag borde ha passerat mer tid med fåren. Det kändes så himla bra att stå och titta på tackorna och lammen. ”Djuren lockar fram det bästa hos oss – och det är fascinerande, samspelet mellan djur och människa. För att känslomässigt komma nära ett djur måste man ge upp känslan av att vara totalt överlägsen och istället övertyga djuret om att man inte vill skada det utan i handling visa att man vill göra något bra tillsammans. För att klara det krävs känslighet, varsamhet och en stor portion vilja.” http://www.kajsasartvision.se/phoverj.htm
Storstadsnatur 
Farmors farfarsfar var dräng på Överjärva något år i början av 1820-talet.
Så intressant! Foton från den tiden kan du ju tyvärr inte ha.
Nej, och jag misstänker att gubbben Olof nog inte ens hade det så välordnat som i statarstugan på bilden. Han dog senare i en fattigstuga för övrigt … inte så kul för småfolket på den tiden.
Grejerna i statarlängan kände jag faktiskt igen från min uppväxt de flesta av dem. Svagdrickskaggen fick det att suga i kinderna. Rent byggnadsmässigt med kakellugn inte minst så hade nog de boende just i den här längan bättre än vad man interiört kan se på Skansen exempelvis. Men inte var det kul för småfolket på den tiden, inte.