Etiketter

, , , , , , ,

Gulsippa är inte en växt som jag är uppväxt med på Småländska Höglandet utan det är en blomma som jag mött först här i Stockholm. Till en början förväxlade jag den med vintergäck. Inte heller vintergäck fanns där jag växte upp.

Häromdagen presenterade Björnbrum smånunneört på sin blogg: http://bjornbild.wordpress.com/2012/04/22/nunneort-den-lilla/  Det här är en lite större nunneört,  hålnunneört, som fått sitt namn p.g.a. den ihåliga jordstammen. Förr använde man den mot mask och benröta.


Ormöga är en söt liten marktäckare med förgätmigejliknande blommor i vacker blå färg. Den anges vara snabbväxande, men det stämmer inte riktigt på Rosängen, och det beror säkert på att myllan på ängen fortfarande inte är särskilt djup och vilar ovanpå flera lager av grus. Ormögat kämpar dock snällt på. Under sommarens värmeböljor måste jag ge den massor av vatten för att den ska överleva.

Brokbladig lungört tål skugga och passar därför alldeles utmärkt på en skogsäng som Rosängen. Just det här exemplaret får dock en hel del sol och eftersom lungört trivs allra bäst i halvfuktig jord så kräver den en hel del vatten på sommaren. Det vetenskapliga namnet Pulmonaria syftar på att den i gamla tider ansågs bota lungsjukdomar.