Etiketter
Årsta Holmar, Årstaviken, Eriksdalslunden, Gråsparv, Haliaeetus albicilla, Havsörn, Passer domesticus, Rönnsumak, Utedass
Den här rönnsumaken i Eriksdalslunden nära Skanstull fick mig åter att tänka, att jag nog ska ha en rönnsumak i Rosängens sluttning. Den lär skjuta många rotskott, vilket faktiskt vore riktigt önskvärt just där.
Jag föredrar att gå den övre skogstigen i Eriksdalslunden framför promenadvägen längs vattnet. Högre mysfaktor och inte så mycket folk. I den här backen inte bara såg och hörde jag en gröngöling i maj 2010 utan jag fick dessutom några riktigt bra bilder på den: http://sparrownest.se/Fåglar%202010/Gröngöling-P5030049.jpg
Över Södersjukhuset gjorde en havsörn stora lovar innan den försvann i riktning mot Mariatorget.
Det här utedasset tror jag att Göran Jozephson kommer att gilla.Det ligger vid Tanto båtsällskap, och jag har inte riktigt uppmärksammat det förut. Göran gör kultur av utedass. Några av hans 101 modeller kan man se, om man klickar på någon av länkarna till vänster: http://josephzohn.has.it/ Göran har också gjort en modell av det trähus som jag växte upp i i centrala Vetlanda – Grand Konditori: http://josephzohn.se/has_it/Vetlanda/VetlandaFoto1.htm
Folk älskar att sitta på bryggor, så det är givetvis många flera sådana här bryggor som Stockholms Stad ska satsa på, istället för en bro till Årsta Holmar, som man sker en skymt av på fotot. http://www.skrivunder.com/nej_till_broforbindelse_till_arsta_holmar
Vid Bergsunds Strand matar jag sedan många år gråsparvar. Vi är några stycken som helt oberoende av varandra hjälper småfåglarna att överleva vintern. Vintern 2010 föll temperaturen under -25, kanske ända ner till -30, 2 nätter. Då dog många. Det var inget jag kunde förutse. Ändå plågar det mig.
Storstadsnatur 
Det dasset gillade jag 🙂
Inte lätt att se när det är så vackert gömt bakom trädet!!
Tack!
Helt fantastiskt!! En havsörn ovanför Södersjukhuset!
Måtte vi försöka bevara detta vilda liv i Sveriges huvudstad för det är på många sätt fortfarande så unikt för en huvudstad av Stockholms storlek. Flera gånger varje månad möter jag råddjur på väg till tunnelbanan och till jobbet och det gör alltid något med något inne i min bröstkorg. Det blir liksom varmt, spännande och känns som att jag har kontakt med något jag riskerar att tappa bort.
Dessvärre känns framtiden för det vilda livet i Stockholm så ljust.
Men hoppas och vilja kan man och skall man.
INTE så ljust hoppas jag alla begriper att det skulle vara
Rådjur på väg till jobbet! Också det häftigt.
Havsörn mitt inne i stan
Det är häftigt
Ping: Storstadsnatur